Två dikter
Du sitter på en vit stol
Du sitter på en vit stol
Senvintersolen lyser upp ditt ansikte
Lägenheten är ännu inte städad
men du har satt dig ner och tittar ut genom fönstret
Höger knä vilar på det vänstra
och du kanske knäpper dina händer
Du ser sammanbiten ut
men du bär en aning av en lättnadskänsla
det skrev du till mig på messengerchatten
sent igår kväll innan du somnade
Du sitter i strumpfötterna, skorna står nere i hallen,
du vill ju inte skita ner i onödan, förstår jag
En dinosaurie ligger på nedersta trappsteget
Den har slutat att andas.
Utanför fönstret flyger sju sångsvanar förbi
på väg mot en ny vår
Jag vill ro i en gammal träeka
jag vill ro på Övertjärn
i en gammal träeka
det gör ingenting om årtullarna gnisslar
det gör ingenting om ekan är gisten
jag har ett öskar med mig
och öser ur vattnet som sipprar in
storlommen glider sakta fram
på den spegelblanka vattenytan
jag tittar inte bort
mot horisonten
jag vill inte upptäcka de svarta molnen
från kärnkraftverket i Zaporizjzja
jag vill bara ro
i den gamla träekan på Övertjärn
