Två dikter Du sitter på en vit stol Du sitter på en vit stol Senvintersolen lyser upp ditt ansikte Lägenheten är ännu inte städad men du har satt dig ner och tittar ut genom fönstret Höger knä vilar på det vänstra och du kanske knäpper dina händer Du ser sammanbiten ut men du bär en aning av en lättnadskänsla det skrev du till mig på messengerchatten sent igår kväll innan du somnade Du sitter i strumpfötterna, skorna står nere i hallen, du vill ju inte skita ner i onödan, förstår jag En dinosaurie ligger på nedersta trappsteget Den har slutat att andas. Utanför fönstret flyger sju sångsvanar förbi på väg mot en ny vår Jag vill ro i en gammal träeka jag vill ro på Övertjärn i en gammal träeka det gör ingenting om årtullarna gnisslar det gör ingenting om ekan är gisten jag har ett öskar med mig och öser ur vattnet som sipprar in storlommen glider sakta fram på den spegelblanka vattenytan jag tittar inte bort mot horisonten jag vill inte upptäcka de svarta molnen från kärnkraftverket i Zaporizjzja jag vill bara ro i den gamla träekan på Övertjärn