Allan Willny / Kolumn

Underhållning?

”Politik är underhållningsavdelningen inom det militärindustriella komplexet.” Den lysande musikern, kompositören och inte minst provokatören Frank Zappa ligger bakom citatet. Med sin grupp Mothers of invention gjorde han sig under 60-talet känd för att med avancerat experimentell rockmusik som uttryck häckla den bigotta medelklassmoralen och dess hyckleri i sin samtids USA. Han gick bort i prostatacancer redan i början av 1990-talet, men jag finner en del av hans citat högaktuella i den tid som är vår.

Observera att detta varken handlar om politikerförakt eller galna konspirationsteorier. Jag finner det vara på sin plats att påpeka detta eftersom de följande raderna ytligt sett kan verka vara båda delarna. Det är ju ett obestridligt faktum att de som i våra dagar skrattar högt både på vägen till och ifrån banken är världens alla vapentillverkare. Varav åtskilliga finns i Sverige. De skär guld med täljkniv och tjänar grova pengar på krigen – inte bara i Ukraina och Gaza. Det vimlar av väpnade konflikter i det som vi förr kallade tredje världen och som ännu mer än förut befinner sig i skugga för medieintresset. På ett plan är det inte så konstigt eftersom Ukraina är en del av det Europa som med undantag av det jugoslaviska sönderfallet och den långa bittra konflikten på Nordirland länge varit förskonade från ett storkrig av den dignitet som Rysslands kriminella anfall på Ukraina utgör. Det är likväl moraliskt stötande att vi får veta så lite om grunden för vårt nuvarande välstånd: Cyniska vapentillverkare som sprider död och förstörelse med produkter som har ett enda syfte: att döda och förstöra. Det är ett faktum vilka hycklande och pompösa påståenden de än gör sig skyldiga till om att de skulle vara ”ett värn för freden”.

Det finns ett gammalt svartvitt filmklipp där den avgående presidenten Eisenhower 1960 varnar för ”det militärindustriella komplexet”. Det som gör det extra intressant är att denne president hade varit en av de ledande generalerna för att kväsa nazisterna under andra världskriget. Lika intressant är att det i historiens ljus blivit uppenbart att hans varningar likt de gammaltestamentliga profeternas klingade totalt ohörda. Presidenterna Kennedy, Johnson och Nixon såg till att göda det militärindustriella komplexet med ett groteskt krig i Vietnam, stöd till en militärkupp i Chile för att bara nämna ett par av åtskilliga exempel.

I den meningen menar jag att vi i Sverige och Finland genom vår NATO-anslutning i praktiken har låtit Putin och hans anhang leda oss precis dit där de vill ha oss. I den förvridna och sjuka världsbild som är deras är alla fiender och därmed ett hot mot deras säkerhet. Jag vet att det inte går att vrida klockan tillbaka, men jag kan inte hjälpa att nämna det som borde ha gjorts för drygt trettio år sedan, när Berlinmuren föll – inse att NATO var lika irrelevant och ute ur tiden som Warsawapakten.  hade vi en chans att få in Ryssland och alla dess gamla lydstater i den europeiska familjen – en chans som våra politiker omsorgsfullt försatt och missade. Nu är det för sent och kommer så att förbli under överskådlig tid.

Jag tror mig inte om att komma med särskilt originella iakttagelser, men jag har inte sett dem i skrift någonstans där jag letat. När dessa rader skrivs är det bara några dagar kvar till EU-parlamentsvalet och ingen sparar på orden när det gäller stöd till Ukraina som i praktiken innebär ännu fler miljarder till vapentillverkarna. Det riktigt sjuka är att all denna död och förstörelse som produceras ingår i BNP (”bruttonationalprodukten”) – den grymmaste avgud som världshistorien skådat. Den hyser inte några som helst moraliska betänkligheter kring vad den räknar på. Och det ekonomiska räknestycket bildar i sin tur underlag för de beslut som politiker i både EU och nationella parlament fattar. Jag har själv ingen lösning på problemet. Och även om jag hade det skulle jag ändå inte sitta på tillräckligt mycket makt för att genomföra den. Det enda jag begär är egentligen ett slut på hyckleriet. Att politiker slutar påstå sig verka för fred till exempel. Det tillåter nämligen inte det militärindustriella komplexet. Det är i den meningen jag tycker att Frank Zappa har så pinsamt rätt – många politiker framstår som marionettdockor där just vapentillverkare och dess stödindustrier är de som rycker i trådarna. Både de och de journalister som ägnar sig åt att tyda opinionssiffror och frossa i olika ”affärer” är pinsamt dålig underhållning som jag tror att fler än jag har tröttnat på.

De här frågorna är alldeles för allvarliga för att få degraderas till underhållning, men de som rycker i trådarna sitter i orubbat bo så länge vi finner oss i sakernas tillstånd. Åtskilliga har sagt mig att ekonomin styr allt – och det är klart att den gör så länge vi låter den göra det. Men det finns faktiskt andra värden. Värden som inte går att mäta i pengar eller tillväxtsiffror. De som det militärindustriella komplexets företrädare med inte så lite förakt i rösten betraktar som ”mjuka värden”. Kärlek och omsorg om sin nästa. Berättelser i dikt, musik och bildkonst som hjälper oss att förstå vad det är att vara människa på gott och ont. Den rikedom av språk och olika kulturyttringar som i en moderna värld rör sig och blandas alltmer.

Så långt kommen ber jag att få lämna tänkandet och agerandet vidare till dig, kära läsare. Och sluta där jag började, med ännu ett citat av Frank Zappa: Sinnet är som en fallskärm, den fungerar inte utan att vara öppen.