Fyra dikter
Jag har sträckt ut min hand
och inväntat lätta sommarregn
Jag har öppnat ögonen
och letat efter kråkor i grantoppar
Jag har känt med fingertopparna
över mossbeklädda stenar
Jag har bett till Gud
om att vi ska få möta
vårnattens stjärnor
medan dom blir till
Om att varje morgon
ska viska om hur fjäderlätta
våra steg kommer att vara
framöver
Om att andetagen
ska fylla våra lungor
med just det liv
vi alltid varit ämnade för
Och jag vet
att vi gjort rätt
En dålig fågel
Jag skulle vara,
en dålig fågel
Jag skulle mest
sitta högst upp
i björk och tall
och känna vinden röra sig
i min fjäderdräkt
Jag skulle titta på vågformationer
långt borta i fjärran
och leta efter stjärnfall
Kanske skulle jag bara
överleva en dag
Likt dagsländan
Förtrollad
av soluppgång och av månljus
Jag skulle jaga
västanvinden
och de röda höstlöven
Jag skulle landa i rapsfälten
och låta havsörnen skrämma mig
så att jag verkligen fick känna
att jag levde
Innan morgondaggen
lade sig över min trötta kropp
Och jag slöt mina ögon
i vetskap om
att mina vingar alltid burit mig
Det svarta fåret
Nåden,
har blivit till nåder
På nåder blir hon älskad
På nåder faller hon,
in i den tröstande famnen
Där hon närsomhelst
kan stötas bort
Där hon väljer orden varsamt,
tills hon inte kan välja mer
Där känslor genererar skuld
Där hon får veta
att hon bör hålla igen,
att hon måste knipa käft
Annars faller resten av världen
fullständigt samman
Och hon kommer stå ensam kvar
Bibelns förlorade får
har blivit svart
och ingen letar längre efter det
Till mitt barn - jag
Jag önskar att någon hade sagt
att jag inte behövde bära
på hemligheter
Jag önskar att någon hade talat om
att höstlöven skulle komma
att glöda för mig
Jag önskar att någon hade berättat
att näktergalen skulle sjunga
i sommarnatten, utanför mitt vardagsrumsfönster
Jag önskar att någon hade meddelat
att jag skulle komma att räcka till
Att tystnaden och åren av att vara en iakttagare
skulle forma vägen hem och inte bort
Att mina känslor skulle skapa
poesi, fotografier och sångtexter
Att det jag flydde ifrån
skulle ge mig en längtan
Att dörren skulle öppnas
till tider där vårens första solstrålar
alltid skulle komma att visa mig
hur mycket jag älskade livet
