Ad Lucems Peter Björkman intervjuar här Amanda Carlshamre från POSK som arbetar för att få ett valsystem som påminner mer om det finländska, utan politiska partier och med indirekta val till stift och kyrkomöte. Maria Carlshamre arbetar som diakon i Upplands Väsby och har varit ordförande i POSK sedan maj 2019. Ad Lucem har också sökt socialdemokraternas kyrkopolitiska ledare för intervju, men hittills utan resultat.
PB: Vad tycker du om direkta val till församlingar, stift och kyrkomöte?
AC: Först efter kyrkans relationsförändring med staten vid millennieskiftet började dagens ordning med direkta val på alla nivåer att gälla. Det är vi unika i världen med. POSK menar att det vanliga systemet för kyrkor, civila föreningar och organisationer bör gälla, det vill säga direkta val till gräsroten, i kyrkans fall församlingen, som sedan utser representanter inom sig till vidare nivåer.
PB: Är det rätt att politiska partier är med och styr kyrkan, som sker i Sverige.
AC: Nej, jag tycker inte att partierna som sekulära instanser ska kunna vara med att styra. Det är inte deras roll att styra kyrkor. I POSK finns medlemmar som är aktiva i alla möjliga partier, men vårt engagemang i kyrkan är inte partipolitiskt. Vårt engagemang är i kyrkans tjänst, inte i något partis. Inom POSK tycker vi inte alltid lika, vilket är bra – det finns en mångfald i vår enhet.
PB: Hur skall man säkra icke kyrkaktivas inflytande i Svenska kyrkan, utan de politiska partierna?
AC: POSK menar att förtrogenhet med kyrkans uppdrag är nödvändigt för att vara med och leda den. Här är aktivitet i församlingen inkörsporten. Samtidigt ska vi ha olika grad av förtrogenhet, för vi är en folkkyrka. Däremot blir det i min mening knasigt att sekulära partier ställer upp till val i en kyrka. De flesta icke-kyrkaktiva finns utanför partierna, så de individerna når vi idag ändå. – Vi behöver dock ett inflöde av nya engagerade människor som breddar basen bland de förtroendevalda. Det kommer ständigt nya personer som engagerar sig i våra församlingar och inom POSK. Efter senaste valets utgång är 42 procent av ledamöterna i kyrkomötet nyvalda. De flesta som är engagerade i POSK arbetar inte heller i kyrkan, utan i alla möjliga ickekyrkliga yrken. Här finns verkligen folk från alla håll. –
PB: Vad betyder begreppet folkkyrka för dig?
AC: Svenska kyrkan skall vara en öppen och demokratisk folkkyrka som förkunnar evangelium. Det är vår kyrkas egen beskrivning och DNA. Begreppet folkkyrka förpliktigar eftersom det omfattas av territorialprincipen, som innebär att kyrkan har ansvar för kyrklig verksamhet för alla som bor och vistas inom våra församlingar. Alla människors gåvor skall kunna tas till vara i kyrkan. Ordet folkkyrka är därmed ett ord som förpliktigar till ett särskilt ansvar. Svenska kyrkan är en folkkyrka och får därför aldrig bli navelskådande eller inskränkt. Den måste vara relevant för människor. Kyrkan skall vara en stark röst i samhället och är en viktig del av civilsamhället. – Viktigt i folkkyrkotanken är att kyrkan bärs av såväl ämbetet och lekmännen, den unika och omistliga gemensamma ansvarslinjen. – –
PB: Vad anser du om psalmen ”fädernas kyrka”?
AC: Jag är inte för att den psalmen skall återinföras i psalmboken. Allt har sin tid, och kontexten är viktig. Psalmen fungerade som en kristen kampröst när den skrevs för över hundra år sedan. Men psalmen använder sig inte av ett språkbruk vi har nu. Sverige är världens femte mest mångreligiösa land och det finns flera strofer i den psalmen som väcker frågor idag. Den bjuder inte direkt in till ekumenisk dialog, än mindre till religionsdialog, utifrån hur den tolkas idag. Kyrkan och Gud är betydligt större än Svenska kyrkan. Alltså är det en psalm som är alltför begränsande i vår tid. Däremot förstår jag verkligen att psalmen betytt mycket för många, den och många andra som också fått gå vidare i tidigare revisioner.
Bakgrundsinformation / faktaruta:
De politiska partierna har varit inblandade i de svenska kyrkovalen sedan 1930-talet, på ett sätt som är unikt för Sverige. I dagsläget är socialdemokraterna den största nomineringsgruppen i kyrkomötet, men också centerpartiet ställer upp som parti i 2025 års kyrkoval. Vänstern, sverigedemokraterna, liberalerna och miljöpartisterna ställer upp med grupper som är fristående från moderpartiet.
Fram till år 1999 valde församlingarna elektorer som samlades för att utse ledamöter till stiftsfullmäktige och kyrkomöte. Från kyrkovalet 2001 infördes direkta val till de beslutande församlingarna på alla tre nivåer i kyrkan. Valdeltagandet har dock varit lågt och aldrig nått upp till 20 procent av de kyrkotillhöriga, utan legat mellan 12 och 19 procent.
Fädernas kyrka är en psalm från år 1909 som fanns i den svenska psalmboken från år 1937, men kom inte med år 1986 eftersom den ansågs för nationalistisk med textrader som ”Fädernas kyrka i Sveriges land, / kärast bland samfund på jorden” och ”Kristet och fritt vill Sverige bo, / råda för landet allena. / Därom i manlig och kristen tro, / därom i strid eller lagfäst ro / konung och folk sig förena.” Sverigedemokraterna är ett parti som gått till val under beteckningen Fädernas kyrka och velat återupprätta psalmen.
