Känseln är också ett alfabet Jag värker efter dig natt till dag springer jag ut ur mina ansikten av kropp söker revan i tiden där du väntar på mig. Du bultar mot mina fingrar i kvällarnas ljus. Din puls hjälper mig att sluta medicinera bort min sorg. Snart litar jag på tystnaden i skuggträdens svalka. Snart andas jag ut på våra dunkuddar uppgår i atmosfärer bortom krigsstank och förruttnelse. Känseln är också ett alfabet av hemkomst.
Ann-Helén Andersson / Poesi
