Ann-Helén Andersson / Poesi

Känseln är också ett alfabet




Jag värker efter dig
natt till dag

springer jag ut ur
mina ansikten av
kropp

söker revan i tiden
där du väntar på mig.


Du bultar 
mot mina fingrar
i kvällarnas ljus.

Din puls hjälper mig
att sluta 
medicinera 
bort min sorg.


Snart litar jag på

tystnaden

i skuggträdens 
svalka.


Snart andas jag ut
på våra dunkuddar

uppgår i atmosfärer
bortom 

krigsstank 
och förruttnelse.


Känseln är också ett alfabet 
av hemkomst.