Fyra dikter
nedanför backen
nedanför backen
intill dungen med slånbärssnår
som dolde resterna av den
gamla klostermuren
rörde sig något
något vars form ingen människa
hade kunnat bilda sig en uppfattning om
långsamt skred det fram
försiktigt
över klapperstensfältet
ljudlöst
här försiggick något som hade varit omöjligt
för en närvarande människa att
iaktta eller förklara
antecknat av en lerig väg
när snösmärtas
smattrande
biter ansiktshuden
du hör ovälkomna
isklirret
från fuktigt läder
existerar du som
regnmörkrets
nattblundare
Har jag inte letat efter det här tidigare?
ofta är det svårt att se ner i de lådor man behöver rota i
de har så många olika fack
som ligger ordnade enligt något outgrundligt system
man famlar i mörkret
och står alltid i vägen för lampljuset
som man så väl hade behövt
när man rotar i något skåp
eller någon låda
eller också är det väl lådan som rotar i ens undermedvetande
vad sökte man egentligen så ivrigt efter?
det intensiva sökandet pågår
påfallande ofta i en låda full med gamla
sågblad, kugghjul, träskruvar, häftstift, koppartrådshärvor och sånt
som ligger huller om buller
utan att ta hänsyn till de ursprungliga systemen
omöjliga att upprätthålla
huden på fingrarna blir alltid lite uppruggad
kyrkoruinens stenar
dold inne i snårskogen, men ändå ganska nära villabebyggelsen
kan det fortfarande finnas kvar några
oansenliga murrester
vittrande,
vittnande
om att den stod här en gång:
den sedan länge raserade
bykyrkan
nuförtiden består församlingens sporadiska
mässbesökare
mest av harar och ekorrar,
som kommer skuttande
för att lyssna på förkunnaren
predikaren med prästdräkten:
skatan med
svarta och vita fjäderdräkten
