Mot noll och alltings början Älskade, vira in dig i mina ögons fransar tillsammans orkar vår blick se hur vi rör oss mot noll och alltings början. * Kom! Vi försöker om än vi inte kan. Gryningsportens Madonna blåser liv i våra frusna andetag visar oss vägen och hjälper oss att skratta tills vi är varma av sol igen får november att ömsa leende här bland våra döda vinklar: ”Vi är blott aska begåvade med själ”. Vi är varandras hjärtan av drömsand.
Ann-Helén Andersson / Poesi
