Sju dikter
vågorna böljar
mot de snötäckta klipporna
blickar ut
mot ursprunget
*
när månen lyser
igenom
din själ
*
jordröster
ansikten längs vägarna
som ser
att också du
är en vandrare
*
när vågorna svartnat
och du ror i ett oändligt hav
en längtan att ankra
att låta en udde
bli ett hem
*
bottnar du
i dina egna steg
eller söker du ännu
efter någon annans
*
en väg
hemåt
spelas fram
på orgeln
*
tårarna vattnar
de utsträckta torra händerna
kistan är bar
förutom ett par blommor
fingertopparna
vidrör kanten
huvudet böjs nedåt
och ett svagt tack
hörs
ner till porten
