Fem dikter
Gud, förlåt mig
om jag far med osanning
– eller narras en smula –
när jag berättar om
Svenska kyrkans samlingssal i Aten
med ett kapell i ett av hörnen
där besökarna nyss
bad och sjöng en psalm
nu stod jag vid kaffebordet
med min gråa grekiska keps på huvet
stödjande mig på min ornamenterade
grekiska käpp i ena handen
och min grekiska
diktsamling uppslagen i den andra
och läste en av dikterna om Aten
idag och på Sapfos tid –
Sokrates, krukmakare Elfstrand från Grimstofta
och poeten Jazra Khaled
var också med.
En fin stund.
*
Det var kväll,
en fin sommarkväll,
solen på väg ner,
fortfarande varmt i luften.
Min hustru och jag gick uppför
den branta backen till Kivik Art,
året innan hade jag haft min hjärtinfarkt
och plötsligt fick jag så förbannat ont i hjärtat.
Jag tänkte:
Jag dör och ska jag dö
så passar det bra här och nu,
i solnedgången och den kvardröjande
kvällsvärmen på Kivik Art.
Döden kan vara sämre.
*
Jag går förbi en uteliggare under en filt på gatan i
Aten (närmare bestämt Miaoli).
Endast mitt huvud är synligt ovanför filten.
För han är jag: samma ålder och jag känner igen mitt
gråa skägg och flinten.
Jag går förbi mig själv med euro i plånboken,
kommer från krogen där jag åt souvlaki med en halv
karaff rött, grekiskt kaffe och en tsipouro efter.
Nu är jag på väg till hotellet för att sova.
På trottoaren halvsover jag redan under filten, tur
ändå att hösten är varm i Aten.
*
Paus, vardagen passerar, en vanlig dag, mellandikt som huvuddikt:
På hemväg med bilen från Sjöbo bibliotek,
där jag lånat tre äldre
diktsamlingar av Jesper Svenbro
(bläddrade i dem innan jag lånade
och så enkelt Svenbro diktar: raka
berättelser som kunde vara något mer välformulerad prosa),
tar jag den längre vägen
via Öved för att handla en knippe
sparris från Lassings sparrisbord.
Tidigt på säsongen och
lång kö,
väntar och blickar ut över
de svartvita och bruna kor som går
med tjurarna i hagen
och betar i solen med Vombsjöns vatten
som ljus, ljus akvarellfond.
Jag tar fram anteckningsblocket – alltid i min kavajficka!
och skriver in mig som en ko
– eller tjur då –
i den här dikten.
Min tur, vad ska jag välja:
vit eller grön sparris?
(Freddy ligger nedsövd hos veterinären
efter nattligt kattslagsmål.)
*
Som varje dag
när jag går uppför Storgatan
för att hämta posten eller handla på Ica
kan jag känna doften av bullar och kakor
tårtor om de kan dofta
och den något fränare lukten av nybryggt kaffe
som sprider sig från Vollsjö torg
över hela Vollsjö och halva Österlen
ett stängt café är väl inget café
men nu, nu när Wollsjö hembageri
öppnat på nytt
har det åter blivit möjligt att leva
ett lugnt liv på Vollsjö torg:
en stund vid ett cafébord
med en kopp kaffe, en ostmacka
och Agneta Pleijels diktsamling ”Mostrarna”
(lånad på biblioteket)
”það verður
ef það verður”
(I jukeboxen,
om det ännu inte är tillräckligt
varmt för att sitta ute,
sjunger Britt Damberg
”Hälsa Mikael från mig”.)
