Fem dikter
Man kan inte leva i minnen,
inte i framtidsdrömmar
och nuet är o u t h ä r d l i g t
(och outhärdligt kort)
*
Gå ifrån mig då, gå alla kilometrar ifrån mig,
gå alla löften under stjärnhimlar ifrån mig,
alla barn vi kunde haft
Alla ord är för små,
är det därför du går ifrån mig?
Gå ifrån mig alla vardagsmorgnar med pannkaffet
och snäsigheten, gå ifrån mig helgmorgnar
med korsord och förlängd nakenhet i förhoppning,
gå min kärlek ifrån mig gå
*
Kom till mig, om det så är det sista du gör,
kom till mig som det första
Det blir till inget det här, om du inte
tar dina steg och dina ansvar emot mig,
jag har vikt grässtrån, jag har bäddat för
fotsulor, jag har sänkt alla trösklar,
kom till mig
*
Var jag än står
vildäng
Kelakö
barrstig
lerbotten
lingonris
glassplitter
trasmattor och
spik-
dina tofflor
över trösklar
ja, trösklar
vägskäl
var jag än står
dig förutan
*
Nattvandrar trädgård i stan,
flydd från möte
med papprig, påträngande
andevärld
Nattvandrar och andas heliga prästkragar,
välsignade strutbräken i hopp om flyktens
trygga landning
Det finns ingen
återvändo, heter det
Men jag måste, om så bara
för att möta blicken av det jag flytt,
svälja rädslan hel
