Fem dikter Man kan inte leva i minnen, inte i framtidsdrömmar och nuet är o u t h ä r d l i g t (och outhärdligt kort) * Gå ifrån mig då, gå alla kilometrar ifrån mig, gå alla löften under stjärnhimlar ifrån mig, alla barn vi kunde haft Alla ord är för små, är det därför du går ifrån mig? Gå ifrån mig alla vardagsmorgnar med pannkaffet och snäsigheten, gå ifrån mig helgmorgnar med korsord och förlängd nakenhet i förhoppning, gå min kärlek ifrån mig gå * Kom till mig, om det så är det sista du gör, kom till mig som det första Det blir till inget det här, om du inte tar dina steg och dina ansvar emot mig, jag har vikt grässtrån, jag har bäddat för fotsulor, jag har sänkt alla trösklar, kom till mig * Var jag än står vildäng Kelakö barrstig lerbotten lingonris glassplitter trasmattor och spik- dina tofflor över trösklar ja, trösklar vägskäl var jag än står dig förutan * Nattvandrar trädgård i stan, flydd från möte med papprig, påträngande andevärld Nattvandrar och andas heliga prästkragar, välsignade strutbräken i hopp om flyktens trygga landning Det finns ingen återvändo, heter det Men jag måste, om så bara för att möta blicken av det jag flytt, svälja rädslan hel