Marianne Steinsaphir / Poesi

Sju korta dikter




Ljus

Visst ljus kan minnas
men inte ses.
Ett ljus som värker.
Ett ljus utan årstid.



Dagar

Hopplösa dag när du går tyst vid min sida
Hoppfulla dag när rösten hörs, när syrenen blommar, 
när kaffet är gott, när världen skakar av sig kylan.



Sorg

Håller din hand
Säger, det är vår nu.
I den femte vårens tystnad
pågår ännu världen.




Minnen

Att sortera minnen är en speciell konst. 
Behållas men inte reduceras. 
Vissa människor ska inte förvandlas till minnen.
Därför måste de ibland ropas på.
Då blir de åter närvarande och vi fortsätter som ingenting har  hänt.




Spår

Överraskad av att spåren är så många. Inte tungt existentiella.
Lätta och nära. 
Ibland går jag i dem. 
Försiktigt så de inte suddas ut.



Året slut

Nej gör ingen lista på:
Bästa böcker
Tokigaste debatt
Bästa filmen.
Men den ljusaste blicken
den vet jag
Den är din
Ännu.



Träden

Gick ut i dysterhet, mötte träden. 
Tänkte, det är vi nu den här lördagen.
Bakom glada barn i plaskdamm, de ropade titta titta.
Och jag såg, och det kändes lätt.