Tre dikter
Själslig ro
Jag hade behövt stanna längre.
Mina ögon hade velat
dröja sig kvar vid kastanjeträdets blad,
vid de nyskördade åkrarna.
Min själ får ro
när vinden rör vid mina bara anklar.
Vetskapen om att svalornas ungar
blev flygfärdiga, värmer mig.
---
Främmande språk
Det känns som om jag
pratar ett främmande språk
Som ingen riktigt förstår
Jag berättar
att jag famlar mellan
drömsömn och sömnlöshet
Jagad av ständiga frågor
men ingen hör mina svar
--
En blomma som är vacker i smyg
Jag vill inte vara
din hemlighet
En blomma
som är vacker i smyg
Ett namn
som som bara sägs
när guldregnet möter sommaren
Jag är kastanjeträdet
vars skugga bär på dina hemligheter
